Definition och förklaring av regenerativt lantbruk

Text: Definitionen är formulerad av Regenerativt Sverige och Regenerativt Norge

Det har gjorts ett flertal försök att definiera regenerativt lantbruk och många är de som vill använda begreppet, utan att nödvändigtvis ha gjort arbetet som det innebär att förstå vad det handlar om. För att minska risken att begreppets innebörd blir urvattnad, har gräsrotsrörelserna via systerföreningarna Regenerativt Sverige och Regenerativt Norge tagit fram en definition och beskrivning som fångar essensen i regenerativt lantbruk. Nu är vi redo att sprida den till omvärlden. Vi tror att den behövs! Först i texten presenteras en bakgrund från ett par av de som varit med i processen, sedan följer definitionen.

Regenerativt lantbruk kan ses som en form av “agrikultur” där människan, precis som alla arter, är en nyttig art. I denna kultur är det människans ansvar att se sitt värde och sin konstruktiva roll i helheten. Foto: Marie Svärd, från Betesutbytet i Gökhem 2024.

Termen regenerativt lantbruk myntades av Rodale Institute redan för 40 år sedan.

– Utmaningar kopplade till klimat och biologisk mångfald har lett till att många aktörer inom miljörörelsen och livsmedelssystemet har undersökt alternativa sätt att producera mat och fiber. Tanken är att jordbruket kan vara en del av lösningen, eftersom bättre jordhälsa kan vara bra för både folkhälsan och klimatet säger Trond Ivar Qvale på Regenerativt Norge.

Han berättar hur det svenska Sigill-kvalitetssystemet under 2021 tog ett initiativ med en mångfaldig grupp intressenter i Finland, Sverige och Norge för att skapa en gemensam förståelse för vad termen regenerativt jordbruk innebär. Våren 2023 stod det klart att Sigill inte skulle fortsätta arbetet eftersom parterna inte kunde enas.

– En naturlig lösning blev att rörelsen och brukarna som aktivt arbetar med de regenerativa principerna tog över uppgiften att beskriva vad regenerativt lantbruk betyder. En definition är nödvändig för att undvika greenwashing av termen, vilket skulle få negativa konsekvenser i landskapet. Det är också viktigt att ingjuta förtroende för de produkter man vill sälja, fortsätter Trond som även var med i arbetsgruppen hos Sigill.

– Med det sagt är vi de första att säga att definition egentligen är fel term, då en sådan är begränsande i sig. Det är mer en förklaring, eftersom det är den lokala och unika kontexten som kommer att styra i första hand. Och exakt blir det bara när regenerativa resultat har bevisats i markerna med hjälp av vetenskapliga metoder, avslutar Trond Ivar Qvale, som tillsammans med Regenerativt Norge lanserar den norska varianten av definitionen.

Mänskliga vägar till livskraftiga ekosystem

Man kan säga att regenerativt lantbruk är ett förhållningssätt som skapar mer liv, både i och ovan jord. Det handlar om att bygga en kultur där allt fler tar ansvar för att vårda och stärka de naturliga processer som gör det möjligt för människor, djur, växter och mikroorganismer att leva tillsammans i fungerande ekosystem. Målet är att lämna platsen i bättre skick än vi fann den, och att tänka långsiktigt. Gärna flera generationer framåt.

–Det var ett intressant, men också frustrerande arbete att vara med i definitionsprojektet som drevs av Sigill, säger Märta Jansdotter Aguirre. När det inte gick i hamn valde jag och Trond att arbeta vidare med frågan, som senare har tagits över av Regenerativt Sverige, där jag tycker den landat rätt.

–Den stora utmaningen jag såg i Sigillprojektet var att många av de som skulle definiera regenerativt lantbruk själva inte praktiserade det, fortsätter Märta. De försökte alltså beskriva något de egentligen inte hade en verklig förståelse för. Resultatet blev en samling metoder –men eftersom man inte kunde enas om en helhet blev det också ganska splittrat.

“Den viktigaste insikten för mig i det här arbetet är att regenerativt lantbruk i grunden är en kulturyttring. Det är just därför det är så svårt att definiera. En kultur låter sig inte fångas i enkla beskrivningar –man behöver nästan födas in i den, eller leva i den och integreras i den, för att verkligen förstå. Samtidigt påverkar man en kultur så snart man blir en del av den, och den fortsätter hela tiden att utvecklas.” Märta Jansdotter Aguirre

–Därför hoppas jag att den här definitionen kan få utvecklas i takt med att det regenerativa lantbruket utvecklas. Och förhoppningsvis kan tankarna också flätas in i vår nuvarande samhällskultur – så att vår kultur steg för steg blir mer regenerativ, avslutar Märta, som är vd för Gröna gårdar och uppvuxen på Bjällansås gård på västkusten, där man varit pionjärer och ägnat sig åt helt gräsbaserad och regenerativ betesdrift för sin dikobesättning sedan många år.

Nedan presenteras den definition och förklaring som mejslats fram under det senaste året.

Definition och förklaring

Regenerativt lantbruk försörjer människor med mat och andra råvaror, genom att härma och stärka naturens egna processer.
Förvaltningen är systemomfattande och val av brukningsmetoder anpassas kontinuerligt efter plats, situation och lantbrukets kontext. Att bruket är regenerativt verifieras genom mätbara förbättringar i ekosystemens funktioner.

1: Regenerativt lantbruk återskapar ekosystemens funktioner

Välfungerande ekosystem är grunden för resilienta samhällen, hållbar matproduktion och lönsamma företag, nu och i framtiden. Genom att regenerera den jord som förvaltas stärks förutsättningarna för framtida produktion och för hållbara ekonomiska och sociala sammanhang, i den egna verksamheten och övriga samhället. God jordhälsa skapas genom välfungerande symbioser mellan växter, djur och mikroorganismer, som i sin tur är en förutsättning för optimerad fotosyntes. I utbyte mot kol från fotosyntesen får växter god tillgång till vatten och växtnäring via mikroorganismer.

Regenerativt lantbruk nyttjar alltså biologiska processer och naturens inbyggda livskraft för att stärka ekosystemprocesserna och interaktionerna dem emellan.

Vattencykeln: hur vattnet kommer till nytta för organismerna i ekosystemet. Regenerativt lantbruk förbättrar infiltration och jordens vattenhållande förmåga, vilket motverkar erosion, ytavrinning, torka och översvämning.

Mineralcykeln: hur mineraler som behövs för organismers tillväxt och hälsa cirkulerar i ekosystemet. Regenerativt lantbruk optimerar mineralcykeln, så att mikroorganismer effektivt kan förse växterna med näring.

Samspelet mellan arter: hur dynamiska symbioser mellan olika arter i ett ekosystem fungerar. Regenerativt lantbruk främjar mångfald och stärker motståndskraften och förmågan till återhämtning i ekosystemen.

Energiflödet: hur solens energi omvandlas genom fotosyntes, och förs vidare till livets komplexa näringsväv. Regenerativt lantbruk främjar detta energiflöde, och därmed livet.

2: Regenerativt lantbruk är en kontinuerlig och adaptiv process

Regenerativt lantbruk är systemomfattande, vilket innebär att det är en kontinuerlig process som genomsyrar hela produktionen. Observation och uppföljning ger oss möjlighet att ompröva beslut och justera val av brukningsmetoder om resultatet pekar i fel riktning.

Följande principer är vägledande inom regenerativt lantbruk:

Lär känna ditt unika sammanhang –kontexten.
Minimera både kemisk och mekanisk störning av marken.
Håll marken täckt.
Ha levande rötter i marken så länge som möjligt.
Stimulera mångfald.
Integrera djur i verksamheten.

För att fatta kloka beslut inom den egna kontexten behöver det tydliggöras vad som är viktigt, både för landskapet och för lantbrukarens ekonomi och sociala sammanhang. Ramverket Holistic Management kan användas för att definiera denna kontext och vägleda i beslutsfattandet. Regenerativt lantbruk kan ses som en form av “agrikultur” där människan, precis som alla arter, är en nyttig art. I denna kultur är det människans ansvar att se sitt värde och sin konstruktiva roll i helheten.

3: Regenerativt lantbruk verifieras genom mätbara resultat

Det är resultatet som avgör om ett lantbruk är regenerativt eller inte och detta bedöms genom kontinuerlig observation av ekosystemprocessernas funktion. Det kan dokumenteras på olika sätt, exempelvis genom EOV (Ecological Outcome Verification), VSA (Visual Soil Assessment), eller liknande vetenskapligt grundade metoder som är baserade på indikatorer för ekosystemprocesserna.

De som länge varit aktiva inom den regenerativa rörelsen väljer ofta att sammanfatta det hela så här: