Ny definition av regenerativt lantbruk
Text: Definitionen är formulerad av Regenerativt Sverige och Regenerativt Norge
Det har gjorts ett flertal försök att definiera regenerativt lantbruk och många är de som vill använda begreppet, utan att nödvändigtvis ha gjort arbetet som det innebär att förstå vad det handlar om. För att minska risken att begreppets innebörd blir urvattnad, har gräsrotsrörelserna via systerföreningarna Regenerativt Sverige och Regenerativt Norge tagit fram en definition och beskrivning som fångar essensen i regenerativt lantbruk. Nu är vi redo att sprida den till omvärlden. Vi tror att den behövs!
Regenerativt lantbruk kan ses som en form av “agrikultur” där människan, precis som alla arter, är en nyttig art. I denna kultur är det människans ansvar att se sitt värde och sin konstruktiva roll i helheten. Foto: Marie Svärd, från Betesutbytet i Gökhem 2024.
Regenerativt lantbruk är ett sätt att bruka jorden som bygger upp livet. Det handlar om att vårda och stärka de naturliga processer som gör det möjligt för människor, djur, växter och mikroorganismer att leva tillsammans i fungerande ekosystem.
Genom att anpassa bruket efter platsens unika förutsättningar och använda metoder som gynnar jordens bördighet, vattnets kretslopp, mångfalden av arter och växternas fotosyntes – alltså deras förmåga att omvandla solenergi till liv – skapas friska jordar och livskraftiga landskap och ekosystem.
Regenerativt lantbruk är inte en färdig metod, utan ett förhållningssätt. Det utgår från sammanhanget – marken, klimatet, människorna – och bygger på ständigt lärande och anpassning. Målet är att lämna platsen i bättre skick än vi fann den.
Det finns många sätt att säga detta på, men nedan presenteras den definition och förklaring som mejslats fram under det senaste året. Den har varit ute på “remiss” hos medlemmarna i Regenerativt Sverige och även godkänts av rådet för Regenerativt Norge, i norsk och snarlik version.
Definition och förklaring
Regenerativt lantbruk försörjer människor med mat och andra råvaror, genom att härma och stärka naturens egna processer.
Förvaltningen är systemomfattande och val av brukningsmetoder anpassas kontinuerligt efter plats, situation och lantbrukets kontext. Att bruket är regenerativt verifieras genom mätbara resultat.
1: Regenerativt lantbruk återskapar ekosystemens funktioner
Välfungerande ekosystem är grunden för resilienta samhällen, hållbar matproduktion och lönsamma företag, nu och i framtiden. Genom att regenerera den jord som förvaltas stärks förutsättningarna för framtida produktion samt hållbara ekonomiska och sociala sammanhang, i den egna verksamheten och övriga samhället. God jordhälsa skapas genom välfungerande symbioser mellan växter, djur och mikroorganismer. Detta är en förutsättning för optimerad fotosyntes. I utbyte mot kol från fotosyntesen får växter god tillgång till vatten och växtnäring via mikroorganismer.
Regenerativt lantbruk nyttjar alltså biologiska processer och naturens inbyggda livskraft för att stärka ekosystemprocesserna och interaktionerna dem emellan.
Vattencykeln: hur vattnet kommer till nytta för organismerna i ekosystemet. Regenerativt lantbruk förbättrar infiltration och jordens vattenhållande förmåga, vilket motverkar erosion, ytavrinning, torka och översvämning.
Mineralcykeln: hur mineraler som behövs för organismers tillväxt och hälsa cirkulerar i ekosystemet. Regenerativt lantbruk optimerar mineralcykeln, så att mikroorganismer effektivt kan förse växterna med näring.
Samspelet mellan arter: hur dynamiska symbioser mellan olika arter i ett ekosystem fungerar. Regenerativt lantbruk främjar mångfald och stärker motståndskraften och förmågan till återhämtning i ekosystemen.
Energiflödet: hur solens energi omvandlas genom fotosyntes, och förs vidare till livets komplexa näringsväv. Regenerativt lantbruk främjar detta energiflöde, och därmed livet.
2: Regenerativt lantbruk är en kontinuerlig och adaptiv process
Regenerativt lantbruk är systemomfattande, vilket innebär att det är en kontinuerlig process som genomsyrar hela produktionen. Observation och uppföljning ger oss möjlighet att ompröva beslut och justera val av brukningsmetoder om resultatet pekar i fel riktning.
Följande principer är vägledande inom regenerativt lantbruk:
Lär känna ditt unika sammanhang –kontexten.
Minimera både kemisk och mekanisk störning av marken.
Håll marken täckt.
Ha levande rötter i marken så länge som möjligt.
Stimulera mångfald.
Integrera djur i verksamheten.
För att fatta kloka beslut inom den egna kontexten behöver det tydliggöras vad som är viktigt, både för landskapet och för lantbrukarens ekonomi och sociala sammanhang. Ramverket Holistic Management kan användas för att definiera denna kontext och vägleda i beslutsfattandet. Regenerativt lantbruk kan ses som en form av “agrikultur” där människan, precis som alla arter, är en nyttig art. I denna kultur är det människans ansvar att se sitt värde och sin konstruktiva roll i helheten.
3: Regenerativt lantbruk verifieras genom mätbara resultat
Det är resultatet som avgör om ett lantbruk är regenerativt eller inte och detta bedöms genom kontinuerlig observation av ekosystemprocessernas funktion. Det kan dokumenteras på olika sätt, exempelvis genom EOV (Ecological Outcome Verification), VSA (Visual Soil Assessment), eller liknande vetenskapligt grundade metoder som är baserade på indikatorer för ekosystemprocesserna.
De som länge varit aktiva inom den regenerativa rörelsen väljer ofta att sammanfatta det hela så här:
“Regenerativt lantbruk är att möjliggöra högsta tänkbara vitalitet i ekosystemen, genom att effektivt tillfredsställa mänskliga behov”.
