Träff med fokus på virtuella stängsel

Text: Marie Svärd

Många som ägnar sig åt aktiv betesdrift med täta djurförflyttningar har nog funderat kring möjligheterna med virtuella stängsel, som är tillåtna att använda i Sverige från och med detta år. I början av december 2025 bjöd Hushållningssällskapet Västra in till en dag för information och samtal om denna nya möjlighet, och hur den kan förändra och förenkla betesdriften. På plats fanns representanter från Nofence i Norge, som berättade om tekniken och visade exempel på halsband för får och kor. Medan virtuella stängsel kan ge flexibilitet, spara tid och öppna möjligheter för bete på nya och tidigare otillgängliga platser finns också ett flertal hinder och problem som behöver lyftas och lösas, inte minst den ekonomiska aspekten.

*Efter lunch och introduktion på Härnäsets Folkets Hus fick gruppen titta på när halsbandet hängdes runt halsen på en ko, vilket var väldigt odramatiskt. Foto: Marie Svärd*

I januari 2026 blir det tillåtet att använda virtuella stängsel i Sverige. Det första virtuella stängselsystemet kom redan 2011, och Nofence var först ut på marknaden. Det var en norsk getbonde som kläckte idén redan kring sekelskiftet och ansökte om patent för systemet 2009. Idag finns flera olika varianter och återförsäljare av liknande produkter. I Norge har dessa stängsel blivit vanliga. Människor vet att många djur rör sig innanför “osynliga” gränser de inte får passera. Ökad kunskap kring funktionen underlättar samexistensen mellan människor och djur. Det finns informationsskyltar med qr-kod där allmänheten kan se var djuren i till exempel ett friluftsområde håller till. På en karta kan de få upp alla djur med Nofence inom en radie på två mil.

Den 2 december träffades ett tjugotal personer i Härnäsets Folkets Hus i Lysekils kommun, för att få en uppdatering kring hur det fungerar. Hushållningssällskapet Västra bjöd in, representanter från den norska återförsäljaren Nofence fanns på plats, berättade och demonstrerade hur det hela fungerar. Flera personer som jobbar med praktisk naturvård inom Västkuststiftelsen var också med, liksom ett antal lantbrukare.

En variant för får och en för kor

*En modell avpassad för får, som bör väga minst 16-17 kg för att bära halsbandet. Foto: Marie Svärd*

I Sverige kommer det att finnas en lite kraftigare variant för kor och en lite mindre för får. Den mindre varianten har en något svagare signal. Vi får veta att det är viktigt att halsbandet sitter lagom tight runt djurets hals, för att sitta bra och inte riskera att fastna i något och ramla av. Funktionen bygger på att man programmerat var man vill att betesgränsen ska gå i en app, där man ritat in gränsen på en karta. I halsbandet finns en GPS, som håller koll på djurets position och håller det innanför den definierade gränsen. I apparaten sitter ett batteri, som har lång brukningstid tack vare underhållsladdning med hjälp av solceller.

Halsbandet fungerar så att det ger ifrån sig en första varning i form av ett ljud när djuret närmar sig gränsen. Om djuret fortsätter i samma riktning får det en lätt elstöt. Skulle djuret ändå välja att fortsätta framåt upprepas ljudet följt av en stöt vid två ytterligare tillfällen, varefter det sänds en signal till djurhållaren att djuret har rymt. Djuren lär sig snabbt vad ljudet betyder och backar undan. Det går alltid minst 10 sekunder från första ljudvarningen innan stöten skickas ut, så att djuret hinner fatta ett beslut och vända om. Skulle ett djur ändå ta sig igenom det virtuella stängslet är erfarenheten att de oftast går tillbaka till gruppen självmant. De får ingen stöt vid gränsen när de går in igen. Precisionen för gränsen är ungefär två meter, och gränsen ska alltid placeras med marginal mot det område man vill undvika. Erfarenheterna från användare av Nofence är att den elektriska stöten sällan behövs, och fördelningen är 96 procent ljudsignal i relation till 4 procent puls.

Koll på djuren via appen

I enheten som hängs runt djurets hals finns ett minneskort där det sker en massa kommunikation som djurhållaren kan ta del av med hjälp av en applikation som laddas ner till telefonen. Enheten rapporterar till systemet var 15 minut, bland annan information djurets position, hur många gånger det testat gränsen och hur mycket batterikapacitet som finns kvar. Skulle enheten tappa kontakt med appen på grund av dålig täckning till exempel fungerar själva stängselfunktionen ändå. En batteriladdning brukar hålla i ungefär 6 månader, eller en betessäsong. Det beror dock på hur många “påstötningar” djuret gör, hur ofta man programmerar in nya gränser som djuren måste testa för att hitta. Med andra ord, vid en aktiv betesdrift där nya fållor görs ofta räcker batteriet kortare tid.

*Modell för kor. Halsbandet är justerbart och rekommenderas för djur som är minst 5-6 månader. Mindre kalvar förväntas hålla sig vid sina mammor. Foto: Marie Svärd*

Betesgränserna ritas in och justeras i Google Maps. På en kartbild kan djurhållaren se var djuren befinner sig, hur utspridda de är och om något djur avviker i rörelsemönster. Det kan ge information om till exempel ett sjukt eller brunstigt djur, eller ett halsband som av någon anledning inte fungerar (eller har tappats). Varje djur har sin egen “sida” där aktivitetsdata för just detta djur har loggats. Tidigare positioner och påstötningar registreras och sparas. Det går också att lägga in en “negativ zon” i appen, ett område inom en fålla där man inte vill att djuren ska vara.

För att djuren ska vänja sig och lära sig att förstå hur varningssignalerna fungerar, och för att djurhållaren ska se hur djuren reagerar, rekommenderas det att testa under kontrollerade former hemma innan det används i skarpt läge.

Effektivt och flexibelt

De fördelar som ofta framhålls med virtuella stängsel är att det ger djurhållaren tid, som annars skulle ägnats åt stängsling. Det ger också möjlighet att stängsla in viktiga områden där det är svårt att få till fysiska stängsel. Det ger förstås också stor flexibilitet, då det går snabbt att ändra och skapa nya virtuella gränser. Detta kan vara bra om det händer något eller om förhållandena på betet eller i djurgruppen snabbt förändras. Möjligheten till övervakning hemifrån sägs bidra till mer sinnesro. Undersökningar har också gjorts, enligt Nofencepersonerna, som visar att det blir bättre djurvälfärd och lugnare djur. Om detta beror på stängsellösningen eller att de får möjlighet till bättre beten och en lugnare bonde är dock svårt att säga.

En annan fördel som lyfts är att det underlättar samarbeten. Flera kan samarbeta kring djuren eller dela betesmark, då flera kan få tillgång till appen. Antingen för att bara titta eller även kunna redigera. En del har upplevt att betessäsongen kan förlängas, genom att betesmark nyttjas mer effektivt. Djur med virtuella halsband kan också användas för att möjliggöra bete på andras marker och för uthyrning av betesdjur. I relation till kostnader och ekonomi lyfts fördelarna som det innebär att minska behovet av stängselutrustning och underhåll av stängsel.

Svårt att helt avstå fysiskt stängsel

De invändningar och frågor som kommer upp under träffen är bland annat om det verkligen är rimligt i svenska förhållanden som på västkusten med mycket folk och andra djur i rörelse att helt skippa ett fysiskt ytterstängsel. Det känns av olika anledningar utmanande med interaktionen mellan betesdjuren och till exempel folk med hundar som rör sig i landskapet. Det virtuella stängslet stänger inte heller ute rovdjur eller andra vilda djur. I gruppen lyfts förslag på stängsel som mest har en visuell funktion, för att markera att det finns djur på platsen. Sådana kan ju lösas relativt enkelt.

Andra utmaningar är batteritiden, som fortfarande är något begränsad. Det kan upplevas som besvärligt att fånga in djur och byta ut halsband eller ta hem och ladda batteriet mitt under betessäsongen. Det är också relativt stora fysiska apparater som djuren ska bära runt på. Det skulle möjligen kunna upplevas obekvämt eller bidra till spänningar hos mindre eller svagare djur.

En av de viktigaste aspekterna att väga in är förstås priset. Har man få djur är det normalt svårt med lönsamheten överlag, och då kan kostnaden bli väldigt kännbar. Har man många djur eller mindre djur som får, bli det en väldigt hög inköpskostnad i relation till vinster i tid och förväntad inkomst per kg djur.

För den som jobbat med planerat, adaptivt bete med tråd på rulle och trampstolp, känns det här alternativet kanske inte lika revolutionerande som för andra, eftersom det med tiden upplevs som ganska enkelt att jobba även med fysiska, mobila stängsel. Och betydligt billigare.

Ekonomi

Kostnaden att köpa just Nofence produkter i Sverige kommer initialt att ligga på 3 349 kr i inköp av virtuellt halsband för ko och 2 849 kr för får. Dessa priser inkluderar ett års abonnemang och 5 års garanti. Från år två kostar abonnemanget 85 kr/månad eller 595 kr/år om man har upp till 49 djur och 60 kr/månad eller 420 kr/år om man har fler djur. Halsbandet/enheten ägs av köparen och kan därmed säljas vidare på andrahandsmarknaden. Support ingår i priset.

Halsbanden får ej användas på hästar och de är inte tillåtna på getter i Sverige (ännu).

Test i fält

Gruppen fick se när halsbandet sätts på en ko av rasen Hereford ute vid Näverkärr, utan problem. Det var visserligen en lugn och relativt tam ko, men hon hade aldrig haft halsband på sig tidigare. Hon verkade inte brydd varken av manövern att få det påsatt eller att ha en klump hängade under halsen.